1 Vid den tiden förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) ska de föra ut Juda kungs ben och furstarnas ben och prästernas ben och profeternas ben och Jerusalems invånares ben från deras gravar,
7Även storken under himlen vet sin bestämda tid, och turturduvan och tornseglaren och svalan håller (vaktar, skyddar, bevarar) tiden då de ska röra sig [migrera], men mitt folk känner inte till Herrens (Jahves) påbud (bindande juridiska beslut). [Dessa flyttfåglar vet när det är dags att flytta till den rätta platsen vid den rätta tiden.]
13 Jag ska helt sluka dem förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), där finns inga druvor på vinstocken, inga fikon på fikonträdet och löven har vissnat och jag ger till dem deras överträdelser.
14Varför sitter vi här? Låt oss samlas och vandra in i de befästa städerna och låt oss bli avhuggna där, eftersom Herren vår Gud (Jahve Elohim) har huggit av oss och gett oss galla att dricka, eftersom vi har syndat mot Herren (Jahve).
21Över dottern mitt folks smärta (benbrott, lidande) är jag krossad med vånda, jag är aska, förskräckelse har mig i sitt grepp.