4Den som arbetar med lata händer blir fattig, men de flitigas (arbetsammas) händer producerar välgång (rikedom).
9Den som är rättfärdig vandrar säkert (tryggt), men den som viker av från [den rätta] vägen (medvetet går omvägar, förvränger sanningen, handlar omoraliskt och ohederligt) kommer att bli avslöjad.
10Den som blinkar med ögonen [har för vana att i hemlighet planera ondska] skapar sorg (smärta, sår), och den som talar dårskap (utan förstånd) kommer att falla.
11Den rättfärdiges mun (ord) är en källa till liv, men en syndares tal är en täckmantel för ondska (våld).
12Hat väcker (driver, eggar, rör upp) strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), men kärlek täcker (skyler, gömmer) [genom förlåtelse och överseende] alla synder.
18Den som gömmer hat inom sig sprider lögner, den som sprider förtal är en dåre.
19[Sista delen, vers 19-32, är symmetriskt strukturerad i en poetisk form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första stycket hör ihop med temat i den sista, temat i andra stycket med näst sista stycket osv. Texten är inskjuten för att åskådliggöra det mönstret nedan.] Där det talas många ord [i upprört tillstånd], där saknas inte synd, men den som håller tillbaka (lägger band på, tyglar) sina läppar är vis.
20Den rättfärdiges tunga är som utvalt silver, men en ond (ogudaktig) människas förstånd (inre människa, hjärta, tankar) är utan värde.
21Läpparna från en rättfärdig vallar (vägleder, lotsar) många [till goda betesmarker och rent vatten], men dårarna dör i brist på förstånd (vishet, medömkan).
23En [oresonlig] dåre ser det som en sport att tänka ut (planera, uppfinna) ondska, men den förståndige finner nöje i [gläder sig i stället åt och uppskattar] vishet.
24Den ogudaktige drabbas av det han fruktar. [Konsekvenserna av hans handlande kommer till sist ifatt honom.] Däremot blir de rättfärdigas önskan uppfylld (de får vad de längtar efter).
26 Som vinäger för tänderna och rök för ögonen, så är en lat person för en arbetsgivare som har sänt ut honom.
28Den rättfärdiges hopp [om en evighet med Gud och om Guds rättvisa dom] ger glädje, däremot uppfylls inte de ogudaktigas förväntan.
32Den rättfärdiges läppar vet [och säger därför] vad som är behagligt (vackert), men de orättfärdigas mun känner bara till [och talar därför bara] det som är förvridet (omoraliskt).