Den frommes tillit till HERREN.
1En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
2Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;
3de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»
4Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.
5HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.
6En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.
7Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.
8Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.
9Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära
10Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.
11Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.